24, kalas, akuten

Hej igen!

Då har man fyllt år igen, känns som åren går fortare och fortare! 24 år fyllde jag, enligt kollegor har jag ett år kvar tills jag räknas som vuxen, så någon åldersnoja behöver man la knappast drabbas av ;)

Min dag började med att min älskade man smög upp typ kl 8 på morgonen, på sin lediga dag! Det är fan kärlek :) Någon timme senare väcktes jag av "jag gratulerar..." sen frukost och paket på sängen. Nyköpta frallor, kaffe, juice och världens största fruktfat, åh vad jag njöt :) I present fick jag ett par skor, en ljuslykta och att vi ska gå och se Johan Glans i vinter, skitnöjd såklart! När jag smaskat klart och allmänt njutit av tillvaron en stund gick jag upp och inväntade att kl skulle slå 13.30, då var det dags för jobb (JA PÅ SJÄLVASTE FÖDELSEDAGEN!) Lyckligtvis hade vi en lugn och skön kväll, snälla och obesvärliga patienter :) När jag väl kom hem vid 22 möttes jag av den nog bästa presenten. Mamma och Pontus hade fixat och donat här hemma i flera timmar! Planterade blommor i krukorna vid ingången, ogräs/gräs/allmänt vildväxt var borta längst med hela vårt staket och husgavel, inne i trädgården var gräset klippt och trimmat och huset var städat.. Dem två hade slitit hårdare än vad jag behövt göra på jobb! Jag blev så glad och så tacksam! Jag blev liksom så lugn av att komma hem, allt var iordning, härlig känsla! Tack tack tack kära ni <3 



Igår, lördag var det dags att ha kalas för la familia och återigen dags för presenter! Blommor, pengar, presentkort, dammsugarpåsar (!), grilltändartjofräs och en härlig solsäng fick jag, solen sken och jag var skitnöjd återigen! Skitnöjd var jag dock inte så länge, jag hade precis öppnat presenterna och jag och mamma skulle gå ut till de andra i trädgården där Pontus börjat grilla. Mamma trampar snett på en av de där jävla snea plattorna och vrickar till foten rejält. Mamma är inte den som gnäller i första taget och jag såg direkt på henne att det där inte gick nå vidare bra.. När ankel, fot och tår svullnar och ser värre och värre ut kändes det ju inte heller direkt hoppfullt.. Vi började prata om att åka iväg och få det kollat, jag ringer jobb och frågar om röntgen överhuvudtaget är inne lördagkväll, Marie ringde och kollade men nej.. mamma bestämde sig för att avvakta. Sen var det mesta emot oss ett tag kändes det som.. Fritösstrejk och allmän tumult, solen gick i moln och det blev skitkallt men vi satt kvar ute och åt i alla fall och gott var det! Kvällen fortlöpte med fotboll, kaffe, tårta och trevligt umgänge. Lilla mutti placerades i soffan med foten i högläge och vi fick assistera så gott vi kunde.




Dagen har jag och mamma spenderat på akuten. Foten var bruten som vi befarade, ett stort gips upp till knät pryder nu hennes ben och lär göra det i minst fyra veckor. Hon får inte alls stödja på det heller. Alltså suck! Stackars lilla mutti :(




         


Det får räcka för den här gången.. Och som vanligt
Take care


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0